måndag 30 november 2009

måndag morgon...

måndag... borde vara en bra dag.... start på veckan... rutiner återkommer... allt är som det ska...
Men inte denna måndag... många tankar snurrar i skallen... framförallt så är det många rädslor...
hur ska jag kunna bli kvitt de?!? Jag vill inte "plågas" av de längre... Mycket kan nog bero på att jag är tröttare än jag någonsin varit (kanske inte helt sant,... men det känns så)... mycket smått att fixa... många skoluppgifter... mm.. mm..
När ska jag få vara helt ledig? Semester... känns som ett trevligt ord.., kanske jag får känna på det ngn gång jag med...

Nepp... här blir det inget IKT PM skrivet...

ha en alldeles underbar mångad så ska jag försöka ha det jag med
kram
Cathrine

lördag 28 november 2009

filmkväll ikväll...

ikväll tänker jag titta på harry potter och halvblodsprinsen...
annars så ska jag ner på stan nu... hämta en skolbok på bibblan å spana på julklappar... kalkylera lite å hur mycket vi har råd att handla för

många kramar
Cathrine

lördag 21 november 2009

minneslunden...

Idag har jag, Jennie och Ronja varit till minneslunden i Långsele och tänt varsit ljus för Doddo. Ronja lämnade även en ros till Doddo. Det var fint...

Ikväll har vi tittat på "City of ember" med Kirsi och Fredrik... en sevärd film i min smak =D

Imorgon vankas en ny "dona på dag", tvätta, städa, packa i ordning inför nästa vecka... fixa med mina skolsaker då jag åker till Härnösand hela nästa vecka...

många kramar på er alla
Cathrine

fredag 20 november 2009

begravningen....

var väldigt fin... en vit kista, blommor och ett kort på Doddo...
Vi gick in i kyrkan och Jennie såg kistan... då kom första tårarna för henne.
Jennie var jätteduktig. satt tyst, men hade en hel del funderingar... i omgångar grät hon riktigt mycket... men det känns som att jag gjorde rätt som tog med mig henne.

Jag har fortfarande svårt att förstå att hon är borta... men det blev konkret idag... å vad jag har gråtit... men det är bra...

Doddo är så saknad...

Ha det bra alla mina vänner... ni är guld värda
kram
Cathrine

nya upplevelser...

Idag ska jag och Jennie på Doddos (mammas granne) begravning. Doddos död har tagit hårt på Jennie så hon ska få följa med... lite nervöst är det... för mig.... jag undrar hur hon kommer att reagera... Ronja ska få vara hemma hos Kirsi och Fredrik och leka undertiden *tack*

Jag hoppas att det blir en minnesvärd begravning för Jennie....

Nepp dags att börja göra klart det sista å sedan hämta barnen för att åka på begravning...

många kramar, å ta hand om varandra
cathrine

tisdag 17 november 2009

Sundsvall idag...

Idag har vi varit i Sundsvall... Dagenb började med ekg, sedankoll av blodtryck, saturation, vikt och längd. Sedan blev det, som det så ofta blir på sjukhus, en väntan... men till slut var det dags att träffa hjärtläkaren för ultraljud. Hon kollade länge och väl. Till slut säger hon "jennie, du har ett väldigt fint hjärta" =D
Läkaren berättade att magnetkamera undersökningen vi gjorde i sommras såg fint ut. De befarade att det var dags för en operation snart, men det är det inte =D
Homograftet (den donerade lungpulsådern) ser fin ut, fungerar optimalt, förrutom läckaget som vi redan innan vet finns...
Undersökningarna visar på att allt fungerar som det ska och att Jennie troligtvis kommer klara sig flera år till innan det är dags för en ny hjärtoperation *jag tackar de högre makterna för detta*
Så äntligen har vi fått ett bra besked... ett som är bland det viktigaste vad gäller jennie...
jag vill verkligen inte gå igenom en operation till av hjärtat, men det är ofrånkomligt...
men någonstans, känner jag, att någon måste ha ett finger med i spelet... jennie har överkommit många hinder i sitt liv, och är en sprudlande härlig tjej. Hon klarade kikhosta som tre månader gammal, jag vet att många inte trodde att hon skulle klara sig då... hon har klarat 2 hjärtoperationer, homograftet som hon har nu håller i snitt 5-7 år och jennie har snart haft sitt i 9 år och som det ser ut kommer hon att ha det i flera år till... å namnet jennie betyder gudagåva... är det konstigt att jag ibland funderar på om det är meningen att hon ska klara sig..
Hon är en gudagåva... vilket jag även anser att ronja är,.. men i jennies fall är det så konkret... det finns redan så många tillfällen som hon lika gärna kunnat tagits ifrån mig... but she´s still going strong =D
Efter att vi varit på sjukhuset så var det premiär för Toys ´R`us... åh... jag har lätt kunnat handlat upp hela månadsinkomsten där... jag var nog mer i himmelriket än vad jennie var... Jennie köpte iallafall en krambjörn som lyser i mörkret (gosedjur) och så köpte jag en Hannah Montana mikrofon till ronja... så nu sjunger hon Hannah Montana HELA tiden... Affichen som vi kopte för ett tag sedan sitter nu på väggen och ronja har konsert.. *skratt* sötunge
Efter Toys ´R´us var det dags för en välförkänt lunch som intogs på Jade Garden i Sundsvall... kanonbra kinarestaurang, vi åt en buffe för 79 kr. Åh, vad jag åt... Gott, gott gott...

Nu är jag riktigt trött... många spänningar har släppt de senaste veckorna och jag måste försöka vila lite också...

kram på er alla
Cathrine

måndag 16 november 2009

Sundsvall imorgon!

Imorgon väntar ultraljud i Sundsvall.... håll tummarna för att allt ser bra ut =D

Återkommer med besked om det imorgon...

Annars så är jag rätt trött....behöver vila upp mig, vilket totalt krockar med skolan...

Nepp... ikväll ska jag bara ta det lugnt och vila,.... slötitta på tv:n eller läsa en bok.

kram på er
cathrine

söndag 15 november 2009

Söndag

Idag väntar tvätt, planering inför veckan, tacomiddag, eventuellt skola, läsa ut min fantasybok, fixa med ronjas vinterskor.....

en dona på dag idag...

Vill även skicka ett stort tack för middagen och idolkvällen till kirsi och fredrik... det var mycket gott och trevligt.

många kramar
cathrine

lördag 14 november 2009

trevlig dag idag...

Idag har jag haft en riktigt trevlig dag...
Det började med en frukost som liknade en hotellfrukost.... efter att i flera dagar ätit te och hårdbrömacka med ost.... så fick jag te och rostat bröd med leverpastej och gurka... vi hade diverse andra pålägg också....
Sedan var det dags för Stella födelsedags kalas.... det var riktigt trevligt... framför allt att träffa Sonja igen... det är en av mina vänner som jag träffar alldeles för sällan.... *tack Sonja för en trevlig stund idag =0) *
Sedan for vi hem till mamma och pappa och bjöd de på tacos... mmm gooooott..
Nu sitter jag hemma.... jan ligger och vilar, stefan och jay spelar bowling på Wii... ronja donar på med ngn lek bara hon förstår....
Jag... sitter här å skriver... surfar runt på nätet... å jennie sover hos mormor och morfar...
En enormt lyckad dag trotts att ett stooooort trötthetsmåln hänger över mig....

igår kom mina rädslor ifatt mig igen.... jennie hade somnat i mitt knä, medans vi såg utröstningen i idol.... då kom tanken att så här skulle hon se ut om hon inte längre fanns med oss... det är jobbigt när sådana tankar ploppar upp,,,, det är min stora rädsla som jag har levt med i 10 år nu... och är något jag kommer att leva med resten av mitt liv...

Jag kommer ALDRIG att glömma när läkaren, inte ens ett dygn efter hennes födelse svarar på min fråga om vad som händer om ductusen stängs (fosterförbindelsen mellan lungpulsådern och kroppspulsådern) .... han tittade på mig med allvarlig blick och sa " Då DÖR hon" Att i det läget... chockad, nyförlöst, på en främmande plats, i en främmande miljö, få höra något sådant... det är något jag inte ens önskar mina värsta fiender (om jag nu hade några)... jag hade ju inte ens förstått att jag blivit mamma...
först ligger man där å funderar på vad som komma skall... sedan kommer det ut en bebis,,,, ett mirakel.... första läkarkontrollen görs... glad i hågen väntar man på att de ska säga att allt är bra, en frisk liten tjej,,,, då kom första chocken... GOMSPALT.... operation om 6 månader.... kanske hjärfel, men troligtvis inte. Jag kommer ihåg att jag och jan tittade i en informationspärm på bb... jag sa till jan "imorgon ska vi få lära oss sköta om henne".... några timmar senare (ca kl 01 på natten) kommer beskedet... hon har hjärtfel... ni ska åka till sundsvalls sjukhus... jag ringde jan, mamma och pappa.... jan kom med kläder...jag behövde nya byxor... medans jag väntar på honom satt jag själv i korridoren på bb,,, nån mamma gick å vankade med sin nyfödda, fina friska bebis.... en sköterska kom fram till mig å sa att jag borde klä på mig... Jan kom med kläder... vi fick gå in på barnavdelningen å se jennie... kopplad till massa övervakningsapparater... flera sköterskor som kollar på henne... de talar om att en taxi är på väg för att föra mig och jan till sundsvall... jennie skulle åka ambulans... en sköterska frågar om jennie hade något namn,... vi hade inte bestämt oss innan men bestämde oss för Jennie eftersom det var ett namn vi diskurerat några timmar innan.... efteråt visade det sig att Jennie betyder GUDAGÅVA.... ambulansen kommer....jag fattar INGENTING... massor av människor runt jennie.... plötsligt säger de... nu ska ni åka med taxin... jaha,,, in i bilen... åker iväg... men min bebis är ju kvar... ska jag lämna henne?!? framme i sundsvall... Ingen jennie här... var ska vi... En supergullig taxichaufför hjälper oss... Jag tackar gudarna för denna man den natten... en osynlig hjälte som tog hand om två chockade nyblivna föräldrar... när vi hittat rätt så hade inte jennie kommit.... vi fick ett rum, där vi satt rätt upp å ner.... plötsligt kommer det någon och säger att jennie har kommit....vi får se henne... såååå fin såååå söt.. helt underbar.... uppkopplad med vad jag då ansåg var massor av slangar... en läkare berättar att han gör ultraljud på hjärtat... jag sitter på en hård pall (Det gjorde ONT) i flera timmar kollar han på hennes hjärta... någon säger åt oss att gå å vila...det här kommer att ta ett tag till... ensam med jan på rummet... läkaren kommer in... talar om för oss att vi måste till Göteborg... Jennie behöver en hjärtoperation... jag ställer frågan.... får svaret att hon kan dö... det beror på om droppet hon fick sattes in i tid,... ingen vet... jennie ska åka ambulansflyg till landvetter å sedan med ambulans till Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus,.... flyga ?!?... hur hittar vi,,, mamma, pappa och Gertrud kom med packning åt oss... de följde med oss till flygplatsen... vi klev ombord... bytte plan i Stockholm... flög till Göteborg... taxi till sjukhus,.... hittar rätt... de säger att vi ska gå till patienthotellet "Ronald McDonalds hus".... vi får inte träffa jennie än.... när vi väl är installerad är det dags att träffa jennie... slangar, sladdar, maskiner... pipande ljud, människor överallt... Jag fattar ingenting... Svärmor kommer... vi lämnar intensivvårdsavdelningen... hamnar på hjärtebarnsavdelningen i ett övervakningsrum... flera barn i samma rum. vi får inte sova med jennie... några dagar passerar i ett töcken... det är dags för operation.... jag sitter med jennie i min famn... läkarna säger att det är dags... hon ligger i en sjukhussäng... vi följer med i hissen, olika korridorer... nu är vi framme säger de.... de ger henne sovmedicin.... "säg hejdå till henne nu".... Hur säger man hejdå till sitt barn när man vet att det kanske är sista gången man ser henne i livet, när man vet att de kommer att stanna hennes lilla underbara dunkande hjärta?!? Hur???????
Går till patienthotellet... väntar....väntar....väntar.....väntar.... tittar på telefonen.... väntar.... väntar... RING NÅGON GÅNG!!!!... väntar... telefonen ringer... vågar jag svara.... vad säger de... svarar... det har gått bra... ni kan komma om en timma....
Äntligen får man se henne....mer slangar, sladdar, pumpar, respirator, mediciner,, piipande ljud, monitorer..mm... men bakom allt detta ligger min underbara jennie,.. jag älskar henne sååå...

Jag vet att det är något jag kommer behöva uppleva igen... inte själva förvirringen,,, jag vet vad som komma skall.... men detta ligger till grund för min oro och att jag alltid lever med en rädsla över att förlora henne...

Oj, det blev ett lååångt inlägg...men det är något som jag vill dela med er, för att ni ska förstå mig lite bättre.... det är 10 år sedan men jag minns det som igår,,, det mesta iallafall,,,, några dagar är borta, som jag inte minns....

hoppas ni alla har en riktigt bra helg
många kramar
cathrine

tisdag 10 november 2009

fina fisken...

Nu mår vi prima... influensan så gott som bortblåst... jag har lite hosta kvar och liiiite förkylningssymptom, men mår annars bra... jennie mår hur bra som helst...
Husutslaget hon hade var borta morgonen efter ... mycket mysko...

I helgen som var hade vi en försenad halloween fest, där barnen fick klä ut sig, Kirsi, Fredrik, Melvin, Sara och Lukas kom också... vi hade en riktigt trevlig fest,..

Annars pluggar jag för fullt... har precis avslutat en hemtenta... ska bara skickas iväg nu.

hoppas att allt är bra med er andra
kram
Cathrine

söndag 1 november 2009

biverkningar kanske

Jennie har eventuellt fått en biverkan på medicinen hon äter mot influensan... hon har iallafall hudrodnad i ansiktet och på axeln, får se hur det är imorgon... kanske en sväng till, till sjukhuset...
vem vet...
annars är jennie pigg... hon har fortfarande hosta, men springer å har sig.. lite tröttare än vanligt kanske men annars märks det inte så mycket på henne...

jag har lite feber... hosta, ont i kroppen, knoppen, och är trött... tillräckligt för att jag ska känna av det, men fungerar iallafall =D Jag är inte sängliggande *peppar, peppar, ta i trä*

många kramar
cathrine